Legala förutsättningar för gården och vinden

Efter nådig prövning fastställde K. Maj:t 1807 Byggnadsordning för staden Upsala. Där fastställdes bl a att ”trähusen, högst två våningar höga, finge ej bestrykas med röd utan endast med gul eller ljus färg, en bestämmelse som allmänheten hade svårt att efterkomma, eftersom magistraten måste erinra därom, med åtvarning att den olaga färgen komme att på den tredskandes bekostnad avskrapas och ny färg åsättas husen.” Herdin, K.W.: Bygge och bo i äldre tider, 1932 s. 204 f).

Efter 1809 års brand i norra delen av Fjärdingsroten fastställde Kungl. Maj:t 1826 ny Byggnadsordning och en ny Brandordning för Uppsala. Hus fick ej byggas högre än två våningar varvid gavlar, ”såsom ledande till inrättning av alltid vådliga boningsrum i vindarna, hädan efter icke tillåtas…. Rödfärg eller någon annan ljusare färg var tillåten på väggar, portar och plank, men ej tjära.” Redan 1837 ändrades föreskriften: ”att fronten öfver andra våningen ej må byggas annorstädes än midt å husets ena sida i längden eller längre än en tredjedel därav;att vindsrum öfver andra våningen icke må upptaga mer än halfva vindens bredd och en tredjedel av husets längd, ej heller uppföras med träväggar av annat än timmer; att i sådant rum ej må finnas annan eldstad än mindre kakelugn…” (Herdin, K. W. : Bygge och bo II Gamla gårdar och deras ägare. Uppsala 1934 s. 3 f.)