Rivningshotat på 70-talet – nu restaureras unika husen
Högt i tak, breda fönsternischer och kakelugnar i massor. Med varsam hand restaureras nu Ladugården i Uppsala till sin forna glans.
Christian Elvhage var en av de första som fick förmånen att köpa en lägenhet i den då nybildade bostadsrättsföreningen Ladugården i Öfre Slottskvarteren. Under de fem år som gått har styrelsen, där Christian själv sitter som kassör sedan fyra år tillbaka, arbetat för att förbättra byggnadernas standard ur ett byggnadsvårdsperspektiv. De sex bostadshusen som föreningen omfattar byggdes på 1880-talet och mycket av dåtidens charm finns kvar än idag att bevara.
– Det kan mycket väl vara ett av de äldsta kvarteren i Uppsala som lyckades undgå 70-talets rivningshysteri. Och det tack vare ett mycket aktivt byalag som protesterade mot rivningsbesluten, säger Christian Elvhage, och lägger till att byalaget fortfarande lever.
Christian Elvhages lägenhet ligger mitt i det som ursprungligen utgjordes av en 400 kvadratmeter stor paradvåning på hela första planet i huset. Här bodde i början av förra seklet professor Johan August Lundell, känd för att ha skapat landsmålsalfabetet och som 120 år efter sin död fått ge namn åt Lundellska skolan i Uppsala.
– Våningen hade två ingångar; en köksentré och en huvudentré. Tyvärr fick min lägenhet den mindre köksingången och min närmsta granne fick den pampigare huvudentrén.
Som plåster på såren för den anspråkslösa entrén, som Christian skämtsamt kallar den, har han istället fyra välbevarade kakelugnar i sin trerumslägenhet. De allra flesta lägenheterna har en, några få står helt utan. Totalt finns 59 kakelugnar med knappt 150 år på nacken fördelat på 39 lägenheter. Under våren avslutas föreningens kakelugnsprojekt, där minst en rökkanal per lägenhet har tätats för att de ska gå att elda i. Samtidigt har problem med ventilationen åtgärdats, eftersom fungerande rökkanaler och i förlängningen också kakelugnar, är en förutsättning för ett bra ventilationssystem.
– Samtliga kakelugnar i huset är olika. De är dessutom importerade från C A Pettersson kakelugnsmakeri i Stockholm, trots att det på den tiden fanns hela fyra kakelugnsfabriker i Uppsala. Kanske tyckte Carl Axel Ekholm, Uppsalas dåvarande stadsarkitekt som ritat byggnaderna, att det inte dög med Uppsalatillverkade kakelugnar i dessa fina hus, säger Christian Elvhage.
Många namnkunniga har vistats i byggnaderna genom åren. Ryktet, om än obekräftat, säger att Cornelis Vreeswijk suttit och spelat på Christian Elvhages balkong, som för övrigt är den enda i föreningen. Kanske kan den folkkäre trubaduren ha funnit inspiration till någon av alla de visor och ballader han satt på pränt och gett toner åt i just denna lägenhet.
– Sant är nog i alla fall att han hade en fling med en kvinna som tidigare bodde här. Jag är hursomhelst väldigt stolt över min balkong. Förra våren lånade jag ut den till en far som ville hålla tal till sin dotter som hade studentkalas i trädgården för släkt och vänner.
Hilma af Klint, den moderna konstens moder, är en annan celebritet som under 30-talet bodde några år i våningen ovanför Christian Elvhages, och det fick han veta av en slump.
– För en tid sedan såg jag filmen om henne på Fyrisbiografen där ett brev från Parisutställningen visades med hennes adress hit, säger han och fortsätter:
– Det är en fantastisk känsla att få bo i en miljö som denna. Jag kan sitta i lägenheten och beundra väggarna, taket, fönstren, fönsternischerna, dörrarna och inte minst de vackra kakelugnarna.
Ladugården mitt i Uppsala
Bostadsrättsföreningen Ladugården bildades 2015 efter att under många år ha varit hyresfastighet. Totalt finns 39 lägenheter fördelat på sex bostadshus, till föreningen hör också två innergårdar.
Namnet på bostadsföreningen härstammar från tiden då det norr om Skolgatan, numera Luthagen, inte fanns annat än åker och äng, och dessa hus utgjorde gräns mot landet. Skolgatan hette då Ladugatan.
Kuriosa: Moltas Eriksson, känd för sin medverkan i Mosebacke Monarki, har planterat ett äppelträd på gården.
Emelie Högberg
