Byalagets skylt är skriven med versaler vilket understryker telegramstilen. Genom författningsändring får universitetet inte längre äga egendom. Därav den skylt som sitter under byalagets skylt. Sedan byalagets skylt satts upp inspekterade Håkan Eriksson från Upplandsmuseet 1997 källaren och kom fram till att den är senmedeltida, möjligen 1500-tal. Källaren sträcker sig ca 6 meter ut under Kyrkogårdsgatan med en valvhöjd av 2 meter. Valvhjässan ligger ung. 1.5 meter under körbanan. ”Källarens uppbyggnad med gavlar i gråsten sammanfogade med kalkbruk, väggar i tegel på gråstensgrund och tunnvalv i tegel tyder på en datering till senmedeltid-1500-tal. Den är otvivelaktigt äldre än 1643 års stadsplan, enligt vilken källaren kom att hamna under gatumark.” En bilaga upptar en uppmätning av källaren, som gjordes på 1940-eller 1950-talen av landsantikvarien Nils Sundquist. När gatukontoret för några år sedan grävde i Kyrkogårdsgatan för bredband kom den bortre gaveln i källaren fram. Den delen av källaren har alltså varit igenomfylld under lång tid men nu kom den för några timmar i dagen. Den hade samma utseende som motstående gavel i nuvarande källare, det var ingen tvekan om sambandet. Jag undrar om inte uppgiften att källaren sträcker sig 6 meter ut under gatan gäller denna dolde bortre gavel.

Nils Edling föddes i Stockholm 1880, blev jur.kand. i Uppsala 1903. 1915 blev han hovrättsråd och fyra år senare häradshövding i Uppsala läns norra domsaga. Där blev han kvar till pensioneringen 1948. Under sin tid i Uppsala hade han många uppdrag i olika styrelser, och efter pensioneringen var han frivillig medarbetare vid Universitetsbiblioteket. Han gav ut ett antal domböcker. Han blev hedersledamot i Upplands Nation, Upplands Fornminnesförening och invaldes i Humanistiska vetenskapssamfundet. Under sina sista år bodde han i Saltsjöbaden. Han var gift med Emma, född Beijer, och de fick fem barn samt barnbarn och barnbarnsbarn. Han avled vid 90 års ålder. Han beskrev i en artikel ”En gammal Uppsalagård” hur denna tomt varit bebyggd efter branden 1809. (i Corona amicorum. Festskrift till överbibliotekarie Tönnes Kleberg 1968, s 45-51) Där framgår bl a att majoren Bergenstråhle köpte fastigheten efter ovannämnde akademikursorn Lundbergs och hans hustrus död. Karikatyren är gjord av Per Erik Yngve Nordqvist (senare: Brunzell) som bodde på vinden under slutet av 50-talet.
Thor Odencrants 1849-1934, häradshövding 1888-1914, bosatt i Borås, där han tog livlig del i stadens kommunala liv såsom ledamot av stadsfullmäktige, fattigvårdsstyrelsen, kyrkoråd m.m. 1889 köpte han Annelunds landeri i Borås, som omfattade nuvarande villastaden och Annelundsskogen. 1912-1934 var han ordförande i De sju häradernas kulturhistoriska förening. 1924 valdes han till hedersledamot av Sydsvenska hjälpskoleföreningen för att han ”på många olika sätt verkat för hjälpklassakens intressen och särskilt understött utbildningskursen.” Gift med Sara Hedvig Eleonora Ekman 1887-1946. Fem barn, bl a sonen Gerard Hartvig, som ett tag var förlovad med Agnes von Krusenstierna (se nedan). Utdrag ur Thor Odencrants efterlämnade dagböcker gavs ut 1949 av Arvid Odencrants under rubriken: Några drag ur studentlivet i Uppsala omkring 1870. 1908 köpte han Edlingska gården för han behövde studentrum åt sina barn. Själv bodde han kvar i Borås. Släkten Odencrants´ arkiv är deponerat 1968 i KB och omfattar bl a handlingar efter Thor O. Där torde kunna finnas mer information om Edlingska gården. Thors barn Elin O. tillhörde de drivande krafterna i Kvinnliga studentföreningen under sin studietid, hon ledde de kvinnliga studenternas gymnastikövningar och ingick 1912 i den svenska gymnastiktruppen vid OS i Stockholm. Hon blev senare en känd läkare och kommunalpolitiker i Borås. Arvid O. disputerade i fysik och specialiserade sig inom fotografins vetenskapliga användning. Han organiserade senare ett fotografiskt laboratorium inom generalstaben.
Alexander Bergenstråhle major vid Upplands regemente. f 21.8.1813 i Lossa, flyttade in som ägare 1873. Han dog 22.6.1884. Detta är en scannad fotostatkopia, originalet finns på Krigsarkivet, som beställts av ättlingen Gunilla Edström. Hon har också samlat följande uppgifter:Familjen Bergenstråhle ägde Edlingska gården 1872-1908. Alexander var gift med Carolina Mathilda af Forselles. De hade följande barn:Clas Johan Henrik Rudman, f. 1852 i Simtuna i nuvarande Enköpings kommun, jurist (utflyttad 1888 från Uppsala till Sala).Carl Gillis Alexander f. 1855 i Sala, överste vid Västerbottens regemente 1907 (utflyttad 1881 från Uppsala till Uppsala-Näs).Gunhild (Esther Gustava Maria Mathilda Gunilla) f. 1858 i Westerljung, Nyköpings län, (utflyttad från Uppsala 1886 till Strömsta gård i Teda efter giftermål med Gustaf Tauvon).(Uppgifterna inom parentes från Uppsala domkyrkoförsamlings arkiv).
Erik Lundberg, akademikursor, som lät bygga gården. Erik Lundberg f Eriksson var född 3.1.1799 i Bondkyrko förs och flyttade in till staden 1818 från Vänge och gifte sig 28.12.1819 med Helena Cath. Andersdotter också från Bondkyrko. 1829 nämns han f f g i husförhörslängden för kvarteret Pistolen (4 o 5 = Lundebergianum). Redan 1829 benämns han cursor, 1831 i st Cancelli Post och ägare till Pistolen 4 o 5. Samma uppgift 1836-1840. Sedan saknas husförhörslängden för 1840-49, men uppgiften återkommer 1849-1859. 1860 benämns han Lands Cancelli Waktm. och också 1865. Han dog den 1.2.1867 i en ålder av 68 år. Hustrun dog den 16.2.1869.