Allsångskvällen blev väldigt lyckad Aldrig har vi sett så många samlas och väldigt många duktiga sångare framträdde under stort jubel. Byalaget fick nya medlemmar och ett gott hopp för framtiden.
Det vilar något fridfullt över de gamla kvarteren runt Övre Slottsgatan i Uppsala. Omsorgsfullt renoverade byggnader med månghundraårig historia och lummiga innergårdar. Ingen skulle i dag föreslå att riva och bygga nytt, men för 50 år sedan var det faktiskt aktuellt.
De gamla kvarteren som omgärdas av S:t Olofsgatan, Kyrkogårdsgatan, Skolgatan och Rundelsgränd i centrala Uppsala var på allvar hotade då. Många byggnader var nedgångna och bekvämligheter som toaletter och rinnande varmvatten saknades i flera av bostäderna. Rivningar och nya större hus med högre boendekostnader planerades. Boende i kvarteren och andra kände hotet mot sina hem, slog sig samman och bildade Öfre Slottsgatans Byalag våren 1971.
– Vid den tiden var det verkligen skarpt läge med rivningshot mot de här kvarteren, säger Maria Wold-Troell och visar den översiktsplan som fanns för området.
Vi sitter hemma i hennes kök på Övre Slottsgatan tillsammans med Leif Lyttkens och Marie-Louise Aarflot. Maria Wold-Troell och Marie-Louise Aarflot bor på Övre Slottsgatan och är fortfarande aktiva i Öfre Slottsgatans Byalag, Kjell Lyttkens är född och uppvuxen på gatan och var med när föreningen bildades.
– Uppslutningen var stor och det var nog hälften av alla som bodde här då som var med vid de olika aktiviteterna, berättar Kjell Lyttkens.
”Öfre Slottsgatans Byalag syftar till befarande av den kulturhistoriska och sociala miljön främst inom S:t Olofsgatan-Kyrkogårdsgatan-Skolgatan-Rundelsgränd samt till att där främja den sociala gemenskapen”, lyder första paragrafen i föreningens stadgar från 1971.
Mycket av föreningens arbete de första åren handlade om att bilda opinion för bevarandet av området och arbeta för en varsam upprustning av byggnaderna. Representanter för byalaget ryckte även ut när kulturhistoriska kvarter på andra håll i Uppsala var hotade av rivning. Men man hade också gårdsfester och annat roligt.
Föreningen ville synas och behövde intäkter och arrangerade under flera år fram till millennieskiftet Öfre Slottsgatans dag vid första advent. Det än i dag uppskattade ”Uppsala Krönikespel” initierades av Byalaget och uppfördes till stor del av boende i området.
Öfre Slottsgatans Byalag är fortfarande aktiv som förening, även om den utåtriktade verksamheten går mer på sparlåga. Antalet medlemmar har minskat genom åren och kvarteren kan knappast anses hotade längre.
– Nej, nu tycks området vara fredat i alla fall, säger Kjell Lyttkens.
– Men kämpaglöden finns kvar. Vi bevakar byggnadsnämnden och är redo att rycka ut vid behov, inflikar Maria Wold-Troell.
Så sent som i slutet av 1990-talet tog Öfre Slottsgatans Byalag strid mot ett föreslaget ingrepp i området.
– Fastighetsägaren ville anlägga nya parkeringsplatser på en av gårdarna här, som bland annat skulle innebära att en del av gräsmattan skulle tas i anspråk. Vi protesterade och kunde med hjälp av ritningarna påvisa att en ambulans inte skulle kunna ta sig fram om planerna genomfördes, så man drog tillbaka förslaget, berättar Marie-Lousie Aarflot.
Mycket har hänt i området under de 50 åren. Från att ha varit slumkvarter på Uppsalas baksida är det i dag ett av de mest attraktiva bostadsområdena i centrala Uppsala. Priserna för bostadsrätter i kvarteren är bland de högsta i Uppsala, men det finns även relativt många hyreslägeheter här.
– Det råder en ganska anspråkslös och avslappnad stämning här och läget är ju helt fantastiskt, säger Maria Wold-Troell.
Övre Slottsgatan, eller Öfre Slottsgatan enligt den äldre stavningen, ligger i stadsdelen Fjärdingen. Gatan anlades i samband med stadsplanen 1641 och låg då i utkanten av Uppsala. Gatan sträcker sig från Carolina Rediviva i öster fram till Skolgatan och Katedralskolan i väster. Vid den stora stadsbranden 1702 förstördes stora delar av bebyggelsen i området.
Ville Herlins och Martin Skånbergs karta över Öfre Slotts-kvarteren finns nu i nytryck. Den finns dels som papper, behöver alltså ramas, och dels laminerad. Mått c:a 80*100 cm.
Pris: Papper 200 kr för medlemmar, 250 kr för övriga.
Laminat: 250 resp 300 kr. Betalas med Swish eller plusgiro, se Denna sida.
Mejla Maria Wold så får du vidare anvisningar. Starkt begränsad upplaga.
Den 17 maj 1972 bildades Öfre Slottsgatans byalag vid ett så kallat Stormöte på Kalmar Nation. Ett fotografi taget exakt den dagen på hörnet Svartmangatan-Öfre Slottsgatan med Rackarnäbben i förgrunden visas här. Benäget bistånd från en av grundarna, Carl -Gustaf Thornström.
Tyvärr är det omöjligt att genomföra våra medlemsaktiviteter på ett smittsäkert sätt. Vi får vänta tills de flesta antingen är vaccinerade eller har genomgått Covid-19 så vi kan sitta och trängas och sjunga och ha det trevligt igen.
Rivningshotat på 70-talet – nu restaureras unika husen
Högt i tak, breda fönsternischer och kakelugnar i massor. Med varsam hand restaureras nu Ladugården i Uppsala till sin forna glans.
Christian Elvhage var en av de första som fick förmånen att köpa en lägenhet i den då nybildade bostadsrättsföreningen Ladugården i Öfre Slottskvarteren. Under de fem år som gått har styrelsen, där Christian själv sitter som kassör sedan fyra år tillbaka, arbetat för att förbättra byggnadernas standard ur ett byggnadsvårdsperspektiv. De sex bostadshusen som föreningen omfattar byggdes på 1880-talet och mycket av dåtidens charm finns kvar än idag att bevara.
– Det kan mycket väl vara ett av de äldsta kvarteren i Uppsala som lyckades undgå 70-talets rivningshysteri. Och det tack vare ett mycket aktivt byalag som protesterade mot rivningsbesluten, säger Christian Elvhage, och lägger till att byalaget fortfarande lever.
Christian Elvhages lägenhet ligger mitt i det som ursprungligen utgjordes av en 400 kvadratmeter stor paradvåning på hela första planet i huset. Här bodde i början av förra seklet professor Johan August Lundell, känd för att ha skapat landsmålsalfabetet och som 120 år efter sin död fått ge namn åt Lundellska skolan i Uppsala.
– Våningen hade två ingångar; en köksentré och en huvudentré. Tyvärr fick min lägenhet den mindre köksingången och min närmsta granne fick den pampigare huvudentrén.
Som plåster på såren för den anspråkslösa entrén, som Christian skämtsamt kallar den, har han istället fyra välbevarade kakelugnar i sin trerumslägenhet. De allra flesta lägenheterna har en, några få står helt utan. Totalt finns 59 kakelugnar med knappt 150 år på nacken fördelat på 39 lägenheter. Under våren avslutas föreningens kakelugnsprojekt, där minst en rökkanal per lägenhet har tätats för att de ska gå att elda i. Samtidigt har problem med ventilationen åtgärdats, eftersom fungerande rökkanaler och i förlängningen också kakelugnar, är en förutsättning för ett bra ventilationssystem.
– Samtliga kakelugnar i huset är olika. De är dessutom importerade från C A Pettersson kakelugnsmakeri i Stockholm, trots att det på den tiden fanns hela fyra kakelugnsfabriker i Uppsala. Kanske tyckte Carl Axel Ekholm, Uppsalas dåvarande stadsarkitekt som ritat byggnaderna, att det inte dög med Uppsalatillverkade kakelugnar i dessa fina hus, säger Christian Elvhage.
Många namnkunniga har vistats i byggnaderna genom åren. Ryktet, om än obekräftat, säger att Cornelis Vreeswijk suttit och spelat på Christian Elvhages balkong, som för övrigt är den enda i föreningen. Kanske kan den folkkäre trubaduren ha funnit inspiration till någon av alla de visor och ballader han satt på pränt och gett toner åt i just denna lägenhet.
– Sant är nog i alla fall att han hade en fling med en kvinna som tidigare bodde här. Jag är hursomhelst väldigt stolt över min balkong. Förra våren lånade jag ut den till en far som ville hålla tal till sin dotter som hade studentkalas i trädgården för släkt och vänner.
Hilma af Klint, den moderna konstens moder, är en annan celebritet som under 30-talet bodde några år i våningen ovanför Christian Elvhages, och det fick han veta av en slump.
– För en tid sedan såg jag filmen om henne på Fyrisbiografen där ett brev från Parisutställningen visades med hennes adress hit, säger han och fortsätter:
– Det är en fantastisk känsla att få bo i en miljö som denna. Jag kan sitta i lägenheten och beundra väggarna, taket, fönstren, fönsternischerna, dörrarna och inte minst de vackra kakelugnarna.
Ladugården mitt i Uppsala
Bostadsrättsföreningen Ladugården bildades 2015 efter att under många år ha varit hyresfastighet. Totalt finns 39 lägenheter fördelat på sex bostadshus, till föreningen hör också två innergårdar.
Namnet på bostadsföreningen härstammar från tiden då det norr om Skolgatan, numera Luthagen, inte fanns annat än åker och äng, och dessa hus utgjorde gräns mot landet. Skolgatan hette då Ladugatan.
Kuriosa: Moltas Eriksson, känd för sin medverkan i Mosebacke Monarki, har planterat ett äppelträd på gården.
Emelie Högberg
Ungefär 25 personer strömmade in och åt av det fina julbordet. Martin delade ut julsånger och spelade och sjöng och stämningen var mycket hög. Byalget önskar alla en riktig god jul och ett gott nytt år!
Som alltid hade vi ett mairakulöst vackert väder. Konserten blev väldigt välbesökt och nya artister framträdde. Vi längtar redan till nästa gång. Tack Sofia, Martin med flera som arbetat för att vi kan ha detta fina evenmang i Uppsalas mest kulturella kvarter.
Tag med dig familj, kompisar, mat att äta och dryck samt tallrik, glas och bestick!
Vi hoppas på en vacker kväll, det brukar det vara.